Jag har alltid, ända sedan jag var liten, varit intresserad av historia. Jag kan inte riktigt förklara vad det är, men jag får en speciell känsla i kroppen då jag går in i tex ett gammalt hus. Jag tänker på de människor som bodde där, vad de gjorde hur de levde och vad de tänkte.

Naturligtvis är jag därför mycket intresserad av hur livet såg ut här i Öjung på 1800-talet och framåt. Jag har sökt på Internet och jag har finkammat biblioteket men inte hittat särskilt mycket. Igår lånade jag alla böcker om Hälsingland som fanns på bibblan. Jag hittad inget direkt om Öjung men det fanns en del om livet i skogarna här omkring. Så mycket har jag förstått att man arbetade och levde på skogen.

I Öjung bodde en skogsvaktare. På Internet, i nättidningen rötter hittade jag denna bild  på skogsvaktare Johan Helmer Embretzen. Det sägs att det var han som byggde vårt hus 1960. Kanske var han då tvungen att lämna skogsvaktarbostaden för att han blev pensionär.   

 

Jessica Embretsen

14 oktober 2008 10:05

Hej! Helmer och Ida var min gammelfarfar och gammelfarmor. Det är en fin sida du har och jag hoppas att du kommer att fortsätta att skriva på den. Jätteroligt att läsa om allt och se på alla vackra bilder på Öjung. Hoppas ni kommer att fortsätta att trivas lika bra i Öjung. för mig är Öjung helt speciellt! Mvh Jessica Embretsen

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Det var länge sedan jag var inne på bloggen. Egentligen gick jag in idag för att jag tänkte ta bort den. Jag kom på att jag inte skrivit något på så länge att det inte kändes som att det var någon idé att ha den kvar. Men så upptäckte jag att jag ...

En söndag i början på september gjorde vi en utflykt med båten till en av de allra minsta öarna i sjön. (Det ska visst finnas 52 stycken har jag hört.) Det var en sån där riktigt fin dag, fika hade vi med oss och kikare så vi skulle kunna titta på lo...

Djupkarta över öjungen.

  Allt började en vårdag i maj 2007. Efter att ha letat hus i Täby, som ligger 2 mil norr om Stockholm, i ca ett års tid gav vi tillslut upp. Helgerna gick åt till att springa på visningar. Därefter kom hetsiga budgivningar, hopp och förtvivlan om va...

Jag såg huset på Hemnet en fredag och ringde genast till min sambo och berättade. Vi bestämde oss föra att ringa och höra efter om det gick bra att komma och titta under helgen. Det blev bestämt att vi skulle åka på söndagen. Resan upp tog drygt 3 ti...